Ladda batterierna Wille!

Nu kommer jag snart! I eftermiddag tar jag tåget til Sverige för att fira julskinka. Så Wille, du har några dagar till på dej att lyfta lite skrot ;) Jag ska nämligen först hälsa på Emil och Ida i Borås en par dagar innan vi drar uppåt.

Har hört att du jagar skidåkare? Vad är det för vits? Vänta till jag kommer, så kan vi løpa ikapp. Jag har tränat sörru. Senast igår sprang jag intervaller på Tyrving träning igen. Sen så har jag fått en fin blå leksak av farbror Øystein som jag ska ta med och visa dej. Det är ett gammalt hemgjort termosfodral i hyfsat hållbart tyg. Det dumma är bara att Matte och Husse tycker det är effektivt att stoppa in korv och skinka i den. Usch, jag blir så trött av det. Det kan ta en halvtimme innan jag fått ut smasket. Och sen somnar jag...

Vi ses snart!

Skidtur!

Idag har det vart en ganska schysst dag. Det børjade med sovmorron. Matte väckte mej klokkan åtta. Det var digg. Och då var jag som alltid hungrig och väldigt pissnødig. Jo, åtta är sovmorron här i huset. Ibland tror jag att matte har blivit tokig då hon väcker mej och kastar ut mej i snøn klockan 5 på morgonen. Men som tur är får jag gå in och sussa med husse igen när matte gått till jobbet. Husse är førresten en riktig lathög på morgonen.

Den senaste tiden har det dykt upp en kul grej i huset. Det är massa små påsar med goda paket i. Husse brukar ta en varje dag, och idag fick jag öppna åt honom. Men han ändrade sig snabbt när det inte var ett ben i paketet, utan en rulle med vinegum. Då skulle han helt pløtsligt ha det. Typiskt, jag fick gøra jobbet med å riva bort allt papper å tejp...

Sen fick jag bli med ut å løpa! Och det var på tiden. Det blev 2 timmars tur från Vestmarksætra. Det kom fram lite skumla minnen. Det var där ett gäng med bäh bäh tänkte äta upp mig i höstas då jag var bitteliten...men matte räddade mej. Träffade några andra hundar på turen. Det är så himla skoj! I morgon skal vi ut igen. Gristidigt har jag hørt rykter om, før annars blir det så mycket folk. Och det finns risk att dom klantiga människorna kør på mej med jättetassarna.

Tjo-ho, här kommer jultomten

I morse blev jag velt av att Husse visslade. Jag ville ägentligen sova mer, men mat sägar man bara inte nej till. Det var fortfarande mörkt ute när vi åkte iväg. Jippikajej tänkte jag, springa i snön idag. Men innan jag fick kliva ur buren, tog puckoet på mig dom förbannade sockorna. Kände mig som en dåre med klumpfot där jag hufsade bortüver snön. Ska jag värkligen ha på mig dom här? Andra hunder kommer skratta hela vägen till graven om dom får se mig såhär, Även Husse hadde svårt att halda sig allvarlig när jag började springa. Men det gick ägentligen över. Äntligen slapp jag dom isklumparna som sätter fast sig på tassarna, och inte blev det så j**igt kyligt hällre.
Det var nog några grader kallare idag, kolla bara bilden Husse tog på mig efteråt. Jag tycker jag ser ut som jultomten med det vita skägget.

Nu ligger jag rakt ut på min nya säng, en jätteskön en som Matte har gjort åt mig.

Hrmpff

Va fa.. I dag åkte Husse iväg på skidor utan mig. Tjuvträning kallar jag det. Får hoppast han kanske klarar av mitt tempo i morron då. Och detta var inte enda besvikelsen idag. Matte har fixat julkalender åt oss, och idag fick jag present. Några tygstycken som dom forsökte sätta fast på tassarna mina. -Dom är bra för dig när du ska ut och springa i snön. So What. Jag vill inte ha sockor, utan sko. Dom här:

Beitostölen

Tack taz, det forrige inlegget ditt var mycket givande och välformulerad. Men tror kanske jag skal hjälpa dig lite igen.
Nu är jag på Beitostölen, ett skideldorado 200 km från Oslo. På vägen hit satt jag i kneet på Matte, det finns så många roliga knappar att dytta på, också händer det olika saker. Husse blir lite arg, men det gör det bara ennu coolare.
När vi kom fram gick vi på skidor, eller, Husse och Matte fick använda skidor, jag måste springa som vanligt. Banan gick i massor av slingor, så jag fick inte nosat på så många nya ställen, men så var det mycket folk överalt, som kom från alla håll, så det var rett kul endå.
Idag började vi att gå massor uppför, det var Husse, Matte Morten och mig. Det gick inte så snabbt och jag tänkta: Ska det gå så här sakte, kan jag jo lika gärna ligga hemma i buren. Men så hittade jag en annan kul hund, ganska lik mig, men helt vit. Vi lekte lite (mest jag), men så voffade han på mig och jag sprang til Matte. Plötslig fanns det inga mer träd och Husse började gå snabbare. Jag fölgjde med honnom, och Morten och matte försvann bakåt. Jag tror Husse är snabbast i värdlen även på skidor. men det ska nog inte så mycket till, för mestadels springar jag i åttor kring honnom. Forutom när det går utför, då fuskar människorna. Vi avslutade turen med att ta oss när en brant bakke med massor av människor. Jag måste vakta Husse så han inte blev nerkört av dom andra, som var mycket betre enn honnom nedför. Nu ligger jag i buren min och väntar på mat.

ØÅ

ccxzfntrt54jhbhgtr4554btt6b y å

Pust, pez

Hej igjen!
Iår fick jag på ny fölgja med på intervallträning med Tyrving, och denna gången fick jag springa alla drag. Matte verkade lite trött fortfarande efter helgen, så jag fick springa med min favorit-menneske-buse-kompis (Wille er min absoluta favoritkompis) Jeppe. Matte kanske borde prova min mat, den verkar jo fungera betra om man vill springa snabbt. Men även om Jeppe sprang snabbare enn Matte, fick jag dra honom rundt. Massor av små barn som sprang ifrån oss, och slikt vill jag inte ha nåt av. Heldigvis verkar Husse vara snabbast och springer ifrån alla andra. Godt att någon kan försvara familjens ära. När vi kom hem tänkte jag, fy bubblan så trött jag blev, och somnade direkt. Jag vaknade inte förrän maten var klar. Hittade också lite bonusmat som dom hadde glömt på bordet (köttfärssås), men då blev Husse arg på mig och jag måste ligga i buret ett tag (jag tycker om att ligga i buret mitt :P)

Skitläger

Nu har jag precis sovit ut efter helgens skidläger, eller skitläger som jag kallar det. Hur orättvist kan det bli? Först: som vanligt måste jag ligga bak i bilen, OK, men tro inte att jag inte känner när ni har köpt korv, sånt luktar jag!!! Så kommer vi fram och jag längtar efter en god soffa, men hva händer? jo, på med halsband och ut i mörkret. Kaldt, blåsigt och iskallt regn som piskar i ögonen. Usch!!! Så börjar det bli riktig jävligt. Husse och Matte tar på sig jättetasserna som gör att dom går mycket snabbare än vanligt, utan att tänka på mig. Jag forsöker säga åt dom, men dom vill nog inte lyssna på mig. Egentligen borde jag bara vända om och lägga mig vid bilen, men då kommer dom gå vilse och jag får venta skitlänge. Och nu kommer det mest orättvisaste av allt: När vi tilslutt vänder om så trollar Matte och Husse, och dom står bara rakt opp och ner utfor bakken, medan jag får springa hälsenorna av mig. Och Wille, vet du va det värsta är? Dom gjorde det samma mot mig på lördag.
På söndag tog inte Husse på sig jättetasserna, och jag hadde inga problem med att fölgja honnom. Derimot hadde han stora problem med att hitta hem, vi sprang i ring innan jag hittade spårna våre och fikk oss på rätt väg igen.
Tack och lov för den jättesköna soffan jag har her hemma, annars skulle jag nog aldrig klara av såna läger.

En sak som var bra med helgen var att de äntligen verkar ha förstått att jag inte ska sova i nån jävla stålkonstruktion,utan i sängen, som vanligt folk. Jag som som en guuuud i sängen hos Matte! Husse fiser för mycket, annars skulle jeg nog sovit där, för att han er smalare.

En av de andra människorna hade med sig en tjej till mig. Hon heter Lea, är 4 år och lite stuttara än mig. Hon hade väldigt mjukt och tjockt morot-orange hår. I början var hon trevlig, men kanske inte så överdrivet leksugen. Så helt plötsligt låg den vesla bitchen i soffan och morrade..?, och skulle ha mina tuggisar! Faaan altså tenkte jag, jag måste lära mig att slåss med riktiga hundar, inte bara lågbente tjockissar. Men man slår ju inte tjejer, så derför satt jag still vid dörren tills någon av människorna hjälpte mig. Jag lät henne vara bossen bara för att det skulle bli lugnt, och på söndagen hade hon mjuknat. Då lekte vi lite i snön innan vi drog ut på träning. Nu har jag "halva inne", så nästa gång ska jag ragga upp henne på riktigt! Ha, har du nån flickvän Wille?

SNÔ

Hejsann
Sist vecka hände det nåt konstigt. När jag vaknade på morgonen låg det en vit matta ute. Jag bruker inte få lov att leka med mattor, men denna fick jag busa med. Lite kall var den, men det gör inget när man kann ha så mycket kul på en gong.
Den vita mattan, som Matte och Husse kallar för snö, har börjat försvinna. jag tror det är alla hundar som busar veck den. Men igår åkte Matte och jag bil till nåt ställe (dom säger aldrig vart vi åker nånstans..), Matte fick plötsligt jättestora tasser och långa framben, och hon gick framöver utan att gå. Det var igrunn bra, för nu klarade hun av att fölgja med mig när jag springer, nästan vaffal. Vi sprang långt innöver skogen, och tillbaka igen, det var så kul att jag ägentligen inte ville åka hem, även om jag var en anig trött.
Jag börjar mistänka dom för att forsöka trötta ur mig, så jag inte märker nånting när dom forsöker peta sönder mine lockiga öron. Men jag sover aldrig med båda ögonen igen...

Film

Här är Wille och jag i farta
Film 1

Film 2

Intervallträning

Ikveld har jag varit på min första tisdags träning med Tyrving. Jag drog dit tillsammans med Matte, Jeppe och Josefina Det var ganska många människor där, några har jag träffat förut och några var nya. Vi sprang ut på en ö som heter Kalvøya och på uppvärmningen träffade jag en  fet svart labrador och en grå terrier som lekte.(alla labradorer verkar förresten ha lite problem med å hålla vikten) Jag fick leka lite med dem innan vi sprang vidare till en jättestor gräsmatta utan träd. Där stod en mann som heter Arne med visselpipa. Men han blåste lite konstigt och det var förvirrande i början, för när någon blåser i en pipa brukar jag få godis om jag kommer till Matte. Men nu sprang alla människor över gräsmattan för att vid änden vända och springa tillbaka. Idiotiskt egentligen, men eftersom det är så kul att springa så följde jag efter. Alla människor blev jätte trötta, och jag kunde ha sprungit ifrån dem lätt som en plätt.

Nu vill jag ha mat!  

Raisa, Wille, Uffe och Älg

En lång helg är över. Det började redan på torsdag när jag fick besök bak i bilen av en jättestor hvit hund. Hon tycker inte om att busa, -konstig tjej. Men etter att ha suttit i bilen länge och jag hadde somnat riktigt gott, kom vi fram till det mysiga huset där farbror Wille bor. Det blev lite kullebytter innan vi somnade den kvällen.
På lördag åkte vi ut i skogen till någon stuga. Där mötte vi Willes husse, Uffe och några mer jägare. Dom hadde anvendt all sin ammunition och skutit massor av store djur. Stora djur smakar gott. Men av nån anledning fick vi inte vara där, så vi gick en tur i skogen och busade (Matte tog film, som kommer snart)
Idag gick vi lång-promenad i en jättestor trädgård. Farbrorn och jag bövde inge halsband, medan den stora hvita hadde en lång line. Jag tror hon ägentligen tycker om att busa, för idag sprang hon jättesnabbt i den stora trädgården, och flera gånger anvendte hon linen för att få oss i bakken. Efter ett tag måste farbrorn hem. Hans Husse och Matte såg jättoroliga ut, bara för att han var röd i skägget. Tjockisen hadde väl snublat i no grus eller kanske sprungit på en kotte. Inte så lätt när man är så jävla stutt i tassarna. Hörde också rykten om at han har blivit en riktig fegis, och bara lägger sig på rygg så snart han ser en hund. Så går det när jag inte är på plats och vaktar honom.
Trena på nu kompis, jag kommer tillbaka snart, -större än nånsin, så ska vi spöa dom jäklarna -tilsammans.

Stockholm

Hej
Nu har jag varit en sväng til Stockholm, en riktigt skitig liten hola långt mot øst. Tågturen var eeeviigt lång, och det är mæd med folk som ska ta på mig överalt var jag går. Det kan bli lite plågsamt, men då släpper jag bare en liten fis, så försvinner dom ganska snabbt. På lördag var vi på en stor lerhög. Det var massor mat där (men jag fick inte et skit), mer enn hundra menniskor och ganska många hundar. En så ut som min fete kompis Wille, men han var inte lika snäll, och voffade ilskt mot mig. Nu ska det bli gött att sova ut några dagar. Rykten säger att jag måste tillbaka till det där skitlandet igen redan nu på torsdag.

Sliten

Nå ligger det en totalt utslitt valp og snorker i sofaen. Iblant rykker det til i det han har av lemmer, og da tenker jeg tankene går tilbake til Veritasskogen. For i ettermiddag var Taz på sin utvilsomt hardeste tur noensinne. 15-20 min med full sprint hjemmefra til Veritas, og etter en litn pust i bakken fikk han være med Matte på 1,6 km orientering. Han har nok ikke skjønt dette med kart og kompass, men henge det kan han. Og om man blir sliten og må slippe noen meter, er det bare å bli litt sint på den som drar, så settes tempoet ned...

Kolsåstur med fotografering.

Igår var Taz på en av sine lange skogsturer, denne gangen måtte han klatre hele veien opp til Kolsåstoppen. Med på turen var også Jeppe, Josefine, Åsa og Torbjørn, samt et kamera. Turen gikk stort sett bra, bortsett fra en liten kullebytte når framtassene satte seg fast i noen kvister mens Taz løp ned en liten skrent. Det så ganske stygt ut, men etter litt piping og godis, var han tilbake i full fart rundt i skogen. I tillegg til en del kantareller, fikk vi også med oss en del bra bilder hjem, som snart blir tilgjengelige for offentligheten...