tirsdag 21. oktober 2008

Film

Här är Wille och jag i farta
Film 1

Film 2

Intervallträning

Ikveld har jag varit på min första tisdags träning med Tyrving. Jag drog dit tillsammans med Matte, Jeppe och Josefina Det var ganska många människor där, några har jag träffat förut och några var nya. Vi sprang ut på en ö som heter Kalvøya och på uppvärmningen träffade jag en  fet svart labrador och en grå terrier som lekte.(alla labradorer verkar förresten ha lite problem med å hålla vikten) Jag fick leka lite med dem innan vi sprang vidare till en jättestor gräsmatta utan träd. Där stod en mann som heter Arne med visselpipa. Men han blåste lite konstigt och det var förvirrande i början, för när någon blåser i en pipa brukar jag få godis om jag kommer till Matte. Men nu sprang alla människor över gräsmattan för att vid änden vända och springa tillbaka. Idiotiskt egentligen, men eftersom det är så kul att springa så följde jag efter. Alla människor blev jätte trötta, och jag kunde ha sprungit ifrån dem lätt som en plätt.

Nu vill jag ha mat!  

søndag 19. oktober 2008

Raisa, Wille, Uffe och Älg

En lång helg är över. Det började redan på torsdag när jag fick besök bak i bilen av en jättestor hvit hund. Hon tycker inte om att busa, -konstig tjej. Men etter att ha suttit i bilen länge och jag hadde somnat riktigt gott, kom vi fram till det mysiga huset där farbror Wille bor. Det blev lite kullebytter innan vi somnade den kvällen.
På lördag åkte vi ut i skogen till någon stuga. Där mötte vi Willes husse, Uffe och några mer jägare. Dom hadde anvendt all sin ammunition och skutit massor av store djur. Stora djur smakar gott. Men av nån anledning fick vi inte vara där, så vi gick en tur i skogen och busade (Matte tog film, som kommer snart)
Idag gick vi lång-promenad i en jättestor trädgård. Farbrorn och jag bövde inge halsband, medan den stora hvita hadde en lång line. Jag tror hon ägentligen tycker om att busa, för idag sprang hon jättesnabbt i den stora trädgården, och flera gånger anvendte hon linen för att få oss i bakken. Efter ett tag måste farbrorn hem. Hans Husse och Matte såg jättoroliga ut, bara för att han var röd i skägget. Tjockisen hadde väl snublat i no grus eller kanske sprungit på en kotte. Inte så lätt när man är så jävla stutt i tassarna. Hörde också rykten om at han har blivit en riktig fegis, och bara lägger sig på rygg så snart han ser en hund. Så går det när jag inte är på plats och vaktar honom.
Trena på nu kompis, jag kommer tillbaka snart, -större än nånsin, så ska vi spöa dom jäklarna -tilsammans.

mandag 13. oktober 2008

Stockholm

Hej
Nu har jag varit en sväng til Stockholm, en riktigt skitig liten hola långt mot øst. Tågturen var eeeviigt lång, och det är mæd med folk som ska ta på mig överalt var jag går. Det kan bli lite plågsamt, men då släpper jag bare en liten fis, så försvinner dom ganska snabbt. På lördag var vi på en stor lerhög. Det var massor mat där (men jag fick inte et skit), mer enn hundra menniskor och ganska många hundar. En så ut som min fete kompis Wille, men han var inte lika snäll, och voffade ilskt mot mig. Nu ska det bli gött att sova ut några dagar. Rykten säger att jag måste tillbaka till det där skitlandet igen redan nu på torsdag.


tirsdag 7. oktober 2008

Sliten

Nå ligger det en totalt utslitt valp og snorker i sofaen. Iblant rykker det til i det han har av lemmer, og da tenker jeg tankene går tilbake til Veritasskogen. For i ettermiddag var Taz på sin utvilsomt hardeste tur noensinne. 15-20 min med full sprint hjemmefra til Veritas, og etter en litn pust i bakken fikk han være med Matte på 1,6 km orientering. Han har nok ikke skjønt dette med kart og kompass, men henge det kan han. Og om man blir sliten og må slippe noen meter, er det bare å bli litt sint på den som drar, så settes tempoet ned...